Bostadsrätter i Stockholm – byggåren och vad de betyder för dörrar och lås

Stockholms bostadsrätter finns i hus från nästan alla epoker, från 1700-talets trähus till nybyggen från i år. Husets ålder säger mycket om hur portarna, trapphusen och lägenhetsdörrarna ser ut, och därmed om vilka frågor föreningen och du som medlem kan behöva fundera på. Här är en översikt över några av de vanligaste byggepokerna i stan och vad de kan betyda i praktiken.

Observera att detta är generella drag. Varje hus har sin egen historia, och många dörrar har bytts flera gånger sedan huset byggdes. Kontrollera alltid vad som gäller i just ditt hus.

1700-talets trähus på Söder

Södermalm var den av Stockholms malmar som bebyggdes tidigast, och där finns fortfarande trähus från 1700-talet, till exempel vid Mäster Mikaels gata. Hus som har stått så länge har ofta ett kulturhistoriskt värde, och det påverkar vad som går att ändra.

I hus med så hög ålder är dörrar och portar ofta en del av husets karaktär. Det betyder att förändringar kan vara känsliga, och att föreningen eller fastighetsägaren kan ha strikta krav på hur dörrar får se ut. Den som vill förbättra skyddet får ofta lösa det med lås och beslag snarare än genom att byta hela dörren.

Stenstaden från 1880 till 1920-talet

Den stora utbyggnaden av innerstaden skedde under decennierna kring sekelskiftet 1900. Med Lindhagenplanen, som presenterades 1866, utökades gatunätet norrut på Norrmalm till det som i dag är Vasastan. Albert Lindhagens stadsplan präglar också fortfarande bebyggelsen på Kungsholmen.

• Östermalm: största delen av bebyggelsen är från perioden 1880–1930. De mest påkostade husen ligger kring Strandvägen, Narvavägen, Valhallavägen och Karlavägen, och Strandvägen består till stor del av stenhus från sekelskiftet.
• Vasastan: den dominerande stilen i den tidiga bebyggelsen var nyrenässans, med putsade fasader och symmetriska hus. Norr om Odenplan byggdes husen omkring 1910–1920 som femvåningshus och fick relativt små lägenheter.

Vad det betyder för dörrarna

I stenstaden har många hus kvar stora, tunga portar av trä, ofta med glaspartier. De är vackra men kan vara svåra att få att stänga ordentligt, särskilt om de har satt sig med åren. En port som inte går i lås av sig själv är en vanlig svaghet. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas, och en tung port som stänger långsamt gör det lättare.

Lägenhetsdörrarna i den här typen av hus är ofta ursprungliga pardörrar eller dörrar med speglar och glas. Många föreningar har bytt dem mot säkerhetsdörrar, men kräver att de nya ska se ut som de gamla mot trapphuset. Det är ett vanligt krav, och i till exempel en HSB-förening i Bandhagen står det uttryckligen att ytterdörren ska se ut som övriga dörrar i trapphuset.

1910–1930-talens trädgårdsstäder och villor

Utanför stenstaden byggdes andra typer av hus. Gamla Bromma trädgårdsstad byggdes under 1910-, 1920- och 1930-talen. I Södra Ängby i Bromma finns omkring 500 funkisvillor, byggda 1933–1939. Det är främst villor och radhus, men även här finns bostadsrättsföreningar.

I villor och radhus är frågorna andra än i flerbostadshus. Där finns ofta flera ingångar, och då gäller också altandörrar och fönster på markplan.

1930-talets lamellhus

På 1930-talet byggde HSB, genom sin vd och arkitekt Sven Wallander, de kända höga lamellhusen på Kungsholmen. Funktionalismen förde med sig enklare portar och lägenhetsdörrar, ofta i mindre påkostade material än i stenstaden.

Dörrar från den här tiden har ofta bytts ut, men i hus där originaldörrarna finns kvar kan det vara värt att se över både dörr och lås.

Allmänna råd oavsett byggår

1. Fråga styrelsen vilka krav som finns på dörrarnas utseende och på brand- och ljudklass. Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade.
2. Se över porten så att den alltid går i lås av sig själv.
3. Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr om du vill förbättra skyddet.
4. Ta reda på vem som ansvarar för dörr, karm och lås i dina stadgar innan du gör något.

Sammanfattning

Husets ålder påverkar vilka dörrar och portar som finns och vilka krav föreningen ställer. I äldre hus väger utseende och kulturvärde tungt, i yngre hus handlar det oftare om att uppgradera enkla originaldörrar. I alla hus är porten och lägenhetsdörren de viktigaste punkterna.