Portkod och porttelefon – regler, byte och säkerhet

Portkoden är kanske den mest delade hemligheten i ett flerbostadshus. Den står i sms till vänner, i instruktioner till hantverkare och i appar för matleveranser. Det är praktiskt, men det betyder också att koden sprids längre än de flesta tänker på. Här går vi igenom hur portkod och porttelefon brukar fungera i en bostadsrättsförening och vad styrelsen och de boende kan göra för att hålla porten säker.

Vem bestämmer över porten?

Porten är en gemensam del av fastigheten och föreningens ansvar. Det är styrelsen som bestämmer om huset ska ha kodlås, porttelefon, taggläsare eller en kombination, och det är styrelsen som beslutar när koden byts. HSB skriver att det är stadgarna som visar vilket ansvar bostadsrättshavaren och styrelsen har. Gemensamma utrymmen som porten ligger nästan alltid på föreningen.

Det finns ingen lag eller myndighetsregel som säger hur ofta en förening ska byta portkod. Vi har inte heller hittat någon rekommendation från polisen eller Stöldskyddsföreningen om ett visst intervall. Det får varje förening bestämma själv.

När är det klokt att byta kod?

Även utan ett fast intervall finns det tillfällen då ett byte är rimligt:

• När koden har spridits brett, till exempel efter en större renovering där många hantverkare har haft den.
• När det har varit inbrott i källare, förråd eller trapphus och det är oklart hur någon kom in.
• När koden har synts offentligt, till exempel i en annons, en delad lista eller ett inlägg i sociala medier.
• När det har varit stor omflyttning i huset.

Tänk på att varje byte måste nå alla boende. Sätt upp lappar i god tid, skicka ut information digitalt och glöm inte de grannar som inte läser föreningens e-post.

Porttelefon

En porttelefon låter besökare ringa upp en lägenhet och den boende öppnar porten på distans. Det minskar behovet av att dela koden med gäster och leveranser. Moderna porttelefoner är ofta kopplade till mobiltelefonen, så att du kan öppna även när du inte är hemma.

Bekvämligheten har en baksida. Om du öppnar för någon du inte kan se eller inte väntar på släpper du in en främling i hela huset, inte bara i din lägenhet. Fråga gärna vem det är innan du trycker.

Den vanligaste svagheten: att någon följer med in

Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. Ingen kod i världen hjälper om porten hålls upp för någon man inte känner. Det känns ofta ohövligt att låta dörren slå igen framför någon, men det är fullt rimligt. Den som bor där har en egen kod eller tagg.

Några vanor som gör skillnad:

1. Vänta tills porten har gått i lås innan du går vidare.
2. Ställ aldrig upp porten eller källardörren med en kil eller en sten.
3. Säg till styrelsen om porten inte stänger ordentligt.
4. Skriv aldrig koden på brevlådor, i trapphuset eller på dörren.

När porten eller låset krånglar

Polisen råder föreningar att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås. En port som inte går i lås är ett problem för alla i huset, och det är bättre att flera felanmäler samma fel än att alla tror att någon annan har gjort det. Styrelsen bör ha en tydlig väg för felanmälan och kunna åtgärda snabbt, även utanför kontorstid om porten står öppen.

Kod till hantverkare och leveranser

Det är vanligt att lämna ut koden till hantverkare, flyttfirmor och bud. Några råd för styrelsen och de boende:

• Använd hellre en tillfällig kod eller porttelefonen om systemet tillåter det.
• Ge inte ut koden i offentliga kanaler eller i annonser.
• Om föreningen har en större renovering, planera ett kodbyte när arbetet är klart.

Sammanfattning

• Porten är föreningens ansvar och styrelsen beslutar om kod och system.
• Det finns inget lagstadgat eller rekommenderat intervall för kodbyte.
• Byt kod när den har spridits, efter inbrott eller vid stor omflyttning.
• Den största risken är att någon följer med in, inte att koden knäcks.