Trygghetsvandring i Vasastan

En trygghetsvandring är ett enkelt sätt att se sitt område med nya ögon. Här förklarar vi vad metoden går ut på, och hur en bostadsrättsförening i Vasastan kan använda samma tanke för att gå igenom sitt eget hus och sin egen gård.

Vasastan i korthet

Vasastaden, i dagligt tal Vasastan, hade drygt 60 000 invånare år 2021. Stadsdelen växte fram när gatunätet på Norrmalm utökades norrut med Lindhagenplanen, som presenterades 1866. Den tidiga bebyggelsen dominerades av nyrenässans, med putsade fasader och symmetriskt byggda hus. Norr om Odenplan byggdes husen omkring 1910–1920 som femvåningshus, och där blev lägenheterna relativt små.

Det betyder många stenhus med portar mot gatan, gårdar innanför och källare under. Det är just sådana utrymmen som en trygghetsvandring brukar handla om.

Vad är en trygghetsvandring?

Enligt Socialstyrelsens beskrivning är en trygghetsvandring en metod där de som bor i ett område tillsammans samtalar om hur området kan bli tryggare. Deltagarna är både boende och personer med ansvar och inflytande i kommunen eller stadsdelen. Deltagarna möts vid tre tillfällen med två till tre veckors mellanrum: först för att planera, sedan för att gå runt i området och till sist för att följa upp vad som har gjorts.

Syftet är att förbättra miljön, till exempel belysning, skötsel och framkomlighet, inte att peka ut personer eller platser.

Vi har inte hittat någon aktuell information från Stockholms stad om planerade trygghetsvandringar i Vasastan. Vill du veta om det finns något på gång kan du kontakta stadsdelsförvaltningen.

En egen vandring i föreningen

Även utan stadens medverkan kan en förening göra en enkel variant i sitt eget hus. Bjud in medlemmarna till en kvällsrunda när det är mörkt ute, och gå igenom:

• Porten. Går den i lås av sig själv? Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas, så en port som stänger långsamt är värd att justera.
• Gården. Finns det mörka hörn, buskage som skymmer eller grindar som står öppna?
• Källare och cykelrum. Polisen råder föreningar att se över belysningen i källare och gemensamma utrymmen och att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås.
• Soprum och vind. Är dörrarna låsta, och vet alla vem som har nyckel?

Skriv ner det ni ser, prioritera och bestäm vem som gör vad. Följ upp några veckor senare, precis som i Socialstyrelsens modell.

Efteråt

Dela resultatet med medlemmarna, till exempel i föreningens nyhetsbrev. Det skapar förståelse för varför porten ska hållas stängd och varför trasiga lampor ska felanmälas. Om ni upptäcker brott eller misstänkt brott under vandringen: ring 112 om det pågår, annars anmäl på polisen.se eller 114 14.