Säkerhetsdörr i BRF – tillstånd, krav och vem som betalar

En säkerhetsdörr är en av de vanligaste förbättringarna som medlemmar i en bostadsrättsförening vill göra. Den ger ett bättre skydd mot inbrott och ofta också bättre ljud- och brandegenskaper än en gammal dörr. Men ytterdörren är inte bara din. Den sitter i husets trapphus, den påverkar hur huset ser ut och den kan ha krav på sig som du inte känner till. Därför är det klokt att prata med styrelsen innan du beställer något.

Varför Stöldskyddsföreningen nämner dörren först

Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr, alltså en inbrottsskyddande dörr, när man vill förbättra skyddet i en lägenhet. Det är logiskt: i ett flerbostadshus är entrédörren oftast den enda vägen in för den som inte bor på bottenvåningen. Ett bra lås i en svag dörr ger inte samma skydd som en dörr där karm, blad, gångjärn och lås är byggda för att fungera tillsammans.

Vem äger dörren?

Det finns inget enkelt svar som gäller alla föreningar. Bostadsrätterna skriver att det är stadgarnas uppgift att definiera vad som hör till lägenheten, och att föreningen bestämmer över allt som påverkar fastighetens yttre. Bostadsrättslagen säger att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, men att stadgarna kan fördela ansvaret närmare.

I praktiken ser det olika ut:

• HSB:s normalstadgar från 2011 lägger lägenhetens ytterdörr och karm på föreningen, medan låset är bostadsrättshavarens ansvar.
• Om stadgarna inte säger något om ytterdörren ligger det enligt Bostadsrätterna närmast till hands att föreningen har ansvaret. Medlemmen svarar då för att måla insidan av dörren.
• Vissa föreningar har egna regler för just säkerhetsdörrar. I en HSB-förening i Bandhagen är dörrarna bostadsrättshavarens ansvar när man byter till säkerhetsdörr.

Läs därför din förenings stadgar och eventuella ordningsregler först. Där står vem som ansvarar för dörren i dag och om något ändras när du byter.

Behövs styrelsens tillstånd?

Enligt bostadsrättslagen behöver en bostadsrättshavare styrelsens tillstånd för vissa åtgärder i lägenheten, bland annat ingrepp i bärande konstruktion och andra väsentliga förändringar. Ett dörrbyte kan innebära att karmen byts och att väggen runt den påverkas. Även när det inte krävs enligt lagen vill de flesta styrelser bli tillfrågade, eftersom dörren sitter mot trapphuset och påverkar husets helhet.

En enkel ansökan till styrelsen brukar innehålla:

1. Vilken dörr det gäller, med produktblad och uppgift om klassning.
2. Vem som monterar och när.
3. Hur dörren ser ut mot trapphuset: färg, kulör på karm, dörrnummer och handtag.
4. Om brevinkast, tittöga eller ringklocka flyttas eller tas bort.

Utseende och klassning

Föreningar ställer ofta krav på hur dörren ser ut utifrån. I exemplet från Bandhagen måste ytterdörren se ut som de andra dörrarna i trapphuset. Det är vanligt att styrelsen anger färg, modell eller leverantör för att trapphuset ska hålla ihop.

Stöldskyddsföreningen påpekar också att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade. En dörr mot trapphuset kan vara en del av husets brandskydd. Om du byter till en dörr som inte uppfyller samma brandkrav kan det bli ett problem för hela huset. Fråga därför styrelsen vilka krav som gäller innan du väljer modell.

Vem betalar?

Den som tar initiativet betalar oftast. Om du själv vill ha en säkerhetsdörr är det normalt du som står för dörren och monteringen, även om föreningen formellt äger dörren. Ibland beslutar en förening att byta alla dörrar samtidigt. Då är det föreningen som betalar, och kostnaden fördelas i praktiken på alla medlemmar via avgiften.

Det är viktigt att få det skriftligt vem som ansvarar för dörren efter bytet. Annars kan det bli oklart vem som ska laga den om den går sönder om tio år, eller vem som ska betala när nästa ägare vill byta lås.

Glöm inte försäkringen

En säkerhetsdörr kan påverka din hemförsäkring. Bostadsbolaget Signalisten i Solna påminner sina hyresgäster om att meddela försäkringsbolaget att de har säkerhetsdörr, eftersom det kan ge fördelar. Samma sak gäller för dig som har bostadsrätt. Spara kvitto och produktblad, och kontrollera om ditt bolag ställer egna krav.

När något krånglar med dörren

En säkerhetsdörr har ofta ett mer avancerat lås, och den som är ovan kan få problem de första veckorna. Om nyckeln plötsligt inte går att vrida, eller om du stängt dörren och nycklarna ligger kvar inne, ska du inte bända i karmen. Det kan förstöra både dörr och lås. Kontakta i stället en jourlåssmed som är van vid säkerhetsdörrar, och berätta vilken dörr och vilket lås du har. Om ett låsbyte blir nödvändigt efter natten, till exempel för att nycklarna har försvunnit tillsammans med något som visar adressen, kan du läsa mer på lasoppning.se.

Informera styrelsen efteråt om något på dörren har bytts eller lagats, eftersom föreningen kan ha ett eget intresse av hur dörren ser ut och fungerar.

Kort sammanfattning

• Läs stadgarna: vem äger dörren och karmen?
• Sök styrelsens godkännande innan du beställer.
• Kontrollera krav på utseende och brandklass.
• Få skriftligt vem som ansvarar efter bytet.
• Meddela ditt försäkringsbolag.